Om att förvåna sig själv

Jag skrev i något inlägg tidigare i våras att jag har börjat träna på förmiddagarna istället för som förut i mitt liv på sena eftermiddagar/kvällar. Denna lilla livsstilstweak har gått förvånansvärt bra! Såpass bra att jag nu alltid tränar innan lunch, igår och idag blev det till och med innan frukost. Men efter morgonkaffet. Obvs, jag är ju fortfarande jag!

Det har liksom blivit som om att jag inte mår bra om jag lägger träningen senare på dagen, jag kommer liksom inte igång. Det är så skönt att få igång blodcirkulationen ordentligt innan jag tar itu med annat. Nästa utmaning blir ju att hålla och framförallt tidigarelägga rutinen när jag så småningom börja arbeta igen. Och hålla den uppe när mörkret kommer i oktober. Men den dagen, den sorgen. Det funkar nu. Och det är gott så.