#jesuispotato

I mitt sökande efter vad jag verkligen vill göra har jag anmält mig till en utbildning som jag hoppas ska hjälpa mig på vägen. I går började "Ditt ideala arbetsliv" på The Professional Freedom Academy där jag tillsammans med fem andra deltagare får hjälp med verktyg och insikter i hur jag kan hitta mitt... ja, ideala arbetsliv. 

Det grundläggande i att hitta sin nya väg framåt är att absolut inte titta bakåt. Släpp det som har definierat dig och återuppfinn dig själv. Plocka ut det som du är bra på och tycker är roligt och ta med dig det in i framtiden. "Don't look back, we are not going there anyway." Vilket är jättesvårt. JÄTTESVÅRT. Men precis vad jag behöver.

Igår fick jag verkligen en aha-upplevelse. En av mina kurskamrater beskrev sig själv som en potatis. Jag fattade i princip vad hon menade, men bad om ett klargörande. Jo, en potatis är en person som kan plockas in i alla möjliga sammanhang. Potatis passar till det mesta och kan varieras i det närmast oändliga. Som i min kurskamrats fall, och även mitt as it happens. Det är detta jag har försökt beskriva när jag har sökt jobb utanför det gebit som jag har fastnat i, på grund av att jag råkar ha en tio år gammal examen i något som jag knappt har haft någon nytta av och som folk i allmänhet har en väldigt fördomsfull bild av. Frågan är om jag kan beskriva mig själv som en potatis i mitt CV...?