Om crap taxidermy, usla curators och digital transformation

Vi var på Biologiska Museet i går, Ingela, Erik och jag. Jag var ganska taggad över att gå dit efter att i vintras varit på Malmö Museer och tittat på alla dåligt uppstoppade djur. Jag ääälskar crap taxidermy, tafflig taxidermi. Dessutom var jag nyfiken på utställningen Biotop, ett samarbete med Stockholms auktionskammare, där konstnärer ställde ut sina verk inne i museet på alla möjliga (läs: omöjliga) ställen. Okej.

Såhär: själva museet är imponerande och ett verk i sig, över nationalromantiken och slutet på förra sekelskiftet. Mycket imponerande. Jag är helt för ett bevarande av denna unika institution. Däremot behövs en rejäl upprustning och modernisering. Under hela besöket tänkte jag ut olika moment där man kan arbeta med digitalisering och modern teknik för att verkligen lyfta museets unikhet och dess utställningar och locka både vuxna och barn. 

Tanken bakom Biotop var förmodligen god, att peta in konstverk och skulpturer i museets miljöer. Men det var nog det absolut sämsta jag sett på ett museum. Plötsligt låg det någon skulptur bland måsarna och en stor tavla skymde vargarna. Vem tyckte att det var en bra idé?! Mycket synd på både den fasta utställningen och konstverken eftersom ingendera fick komma till sin rätt.

Sammanfattning: fantastisk arkitektonisk och kulturhistorisk upplevelse, men jag skulle vilja ta ett ordentligt snack med curatorn bakom Biotop. Samt saknade jag en museibutik. 

Läs gärna Therese Bohmans artikel om Biologiska Museet i Expressen Kultur.