Om The Ordinary - recensionen

För cirka en månad sedan fick jag hem mitt paket från The Ordinary med fyra olika cocktails snyggt förpackade i små droppflaskor. Jag har använt tre av dem, den fjärde cocktailen, Alpha Arbutin 2% + HA, fick jag lite utslag av så den får jag väl ge bort. Nåväl, här kommer mina recensioner av de olika produkterna:

  • Niacinamide 10% + Zinc 1%, High-Strength Vitamin and Mineral Blemish Formula
    Niacinamide är en annan term för vitamin B3, allmänt rekommenderad för blemmor så länge jag kan minnas (vilket är i mitten av 1980-talet, då jag kom in i puberteten och min hy blev min fiende). Samma gäller för zink, varför jag har ätit zinktabletter de senaste åren som kostillskott. Vet inte om det har hjälpt, men det har definitivt inte stjälpt.
    Jag har tidigare alltid använt syror, nu senast BHA och salicylsyra för att motverka blemmor och sebumöverskott, så jag är väldigt glatt överraskad över att denna vitamin- och mineralcocktail har haft minst lika god effekt som syror. Tar två droppar av denna morgon och kväll och klappar in i huden efter rengöring och... ja, toner/syra.*

  • Hyaluronic Acid 2% + B5, A Hydration Support Formula with Ultra-Pure, Vegan Hyaluronic Acid
    Hyaluronsyra (HA) är ingen syra per se, utan en molekyl som kan binda upp till 1000 gånger sin egen vikt i vätska. Jag har använt ett annat märke, Hydraluron, hela vintern men valde nu att testa The Ordinary istället pga bättre pris. Jag vet inte varför det tog mig hela 41 år innan jag upptäckte hyaluronsyra men jag kan lugnt påstå att det finns få produkter som har förändrat in hy som HA. Jag är väldigt yttorr i hyn men har alltid haft problem med svarta och vita porer, mycket på grund av att jag har smörjt in mig med feta krämer istället för fukt...! Galet. Ska aldrig sluta använda HA. Aldrig. Just The Ordinary's variant är jättebra och jag är helnöjd med den, men jag är också lite nyfiken på MULTI-MOLECULAR HYALURONIC COMPLEX från Deciems lite exklusivare märke NIOD, så eventuellt köper jag den nästa gång. Jag använder två droppar av denna cocktail morgon och kväll, efter allt annat men innan fuktkräm. Enligt alla regler.

  • Caffeine Solution 5% + EGCG, Reduces Appearance of Eye Contour Pigmentation and of Puffiness
    Jag har hittills inte hittat någon ögonkräm som jag både gillar och tål, så jag hade inte så stora förhoppningar om att denna cocktail skulle vara något för (eller mot?) mina puffiga ögon. Men såklart att den var! Tar två droppar varje morgon och kväll, efter toner/syra och masserar in med lätta rörelser runt hela ögat enligt konstens alla regler. Rekommenderas!

Om drygt en vecka åker maken och jag till London och lita på att jag kommer göra en räd inne på Deciems Flagship Store! Jag kommer dels fylla på förråden av ovanstående, dessutom är jag nyfiken på 100% Plant-Derived Squalane och Hylamide Booster Glow.

*Jag använder syra morgon och kväll efter rengöring. På morgonen har jag Exuviance Soothing Toning Lotion och på kvällen Biologique Recherche Lotion P50W (som kommer få sin egen bloggpost framöver).

Om att förvåna sig själv

Jag skrev i något inlägg tidigare i våras att jag har börjat träna på förmiddagarna istället för som förut i mitt liv på sena eftermiddagar/kvällar. Denna lilla livsstilstweak har gått förvånansvärt bra! Såpass bra att jag nu alltid tränar innan lunch, igår och idag blev det till och med innan frukost. Men efter morgonkaffet. Obvs, jag är ju fortfarande jag!

Det har liksom blivit som om att jag inte mår bra om jag lägger träningen senare på dagen, jag kommer liksom inte igång. Det är så skönt att få igång blodcirkulationen ordentligt innan jag tar itu med annat. Nästa utmaning blir ju att hålla och framförallt tidigarelägga rutinen när jag så småningom börja arbeta igen. Och hålla den uppe när mörkret kommer i oktober. Men den dagen, den sorgen. Det funkar nu. Och det är gott så.

Om SWOT - ett tips!

Jag älskar att använda SWOT för att göra riskanalyser av allehanda saker. Förra veckan på utbildningen fick vi i uppgift att swotta (är det ett verb? jag vet inte, jag använder i alla fall ordet ofta) styrkor, svagheter, möjligheter och hot på våra idéer för att komma vidare i vårt professionella liv.

Jag har alltid haft svårt att skilja på svagheter och hot. (Vilket ju såklart inte hindrat mig från att swotta ändå, pga sån är jag!) Kristina tipsade oss om att istället för att tänka "svaghet" tänka "kontextberoende buggar". Voila, så går det lättare att särskilja svagheter från hot! 

Om Stockholm, just nu i mitt hjärta

Jätteofta, säkert flera gånger i veckan, gnäller jag över hur trött jag är på Stockholm och dess invånare. Jag fantiserar om att flytta härifrån, till Skåne eller till Berlin som Horace Engdahl har kallat för "ett Sverige för vuxna". Till skillnad mot just Stockholm, då. 

Just nu är jag bara stolt och rörd över Stockholm. Precis som många andra

Om att tappa inspirationen

Jag har helt tappat inspirationen när det gäller mitt framtida arbetsliv. Och ju mer jag tänker och pressar mig själv, desto sämre går det. Quel surprise. Plockade fram några magasin ur alla våra högar, ja här finns ett utbud att jämföra med ett välsorterat mindre folkbibliotek, för att se om jag kan hitta inspirationen igen. 

Dagens läsning.

Dagens läsning.

Om Ambre Sultan

Sultanen. Oraggningsbar. 

Sultanen. Oraggningsbar. 

Vissa dagar är det bara att bita ihop och köra. Inte känna efter. Sådana dagar bär jag Ambre Sultan från Serge Lutens. Att spraya på sig Ambre Sultan är lite som att ta på sig en rustning. Jag blir onåbar, och signalerar samtidigt att jag inte är intresserad av att nåt ut. Inte till någon. Sultanen, som jag kallar den, kompromissar inte och är inte till lags. Sultanen flirtar inte och är absolut inte lättillgänglig. Vissa dagar är det så att det bara är Sultanen som förstår mig. Och det är gott så.

Om att leva i en berg- och dalbana

Jag har inte mått så bra de senaste dagarna, det är därför jag inte bloggat särskilt flitigt. Nu har jag ägnat mig åt lite retail therapy och internetshoppat gummistövlar till min lilla niece. Och genast mår jag lite bättre. Det är helt enkelt omöjligt att inte bli glad över ett par gula gummistövlar i storlek 23.

Om crap taxidermy, usla curators och digital transformation

Vi var på Biologiska Museet i går, Ingela, Erik och jag. Jag var ganska taggad över att gå dit efter att i vintras varit på Malmö Museer och tittat på alla dåligt uppstoppade djur. Jag ääälskar crap taxidermy, tafflig taxidermi. Dessutom var jag nyfiken på utställningen Biotop, ett samarbete med Stockholms auktionskammare, där konstnärer ställde ut sina verk inne i museet på alla möjliga (läs: omöjliga) ställen. Okej.

Såhär: själva museet är imponerande och ett verk i sig, över nationalromantiken och slutet på förra sekelskiftet. Mycket imponerande. Jag är helt för ett bevarande av denna unika institution. Däremot behövs en rejäl upprustning och modernisering. Under hela besöket tänkte jag ut olika moment där man kan arbeta med digitalisering och modern teknik för att verkligen lyfta museets unikhet och dess utställningar och locka både vuxna och barn. 

Tanken bakom Biotop var förmodligen god, att peta in konstverk och skulpturer i museets miljöer. Men det var nog det absolut sämsta jag sett på ett museum. Plötsligt låg det någon skulptur bland måsarna och en stor tavla skymde vargarna. Vem tyckte att det var en bra idé?! Mycket synd på både den fasta utställningen och konstverken eftersom ingendera fick komma till sin rätt.

Sammanfattning: fantastisk arkitektonisk och kulturhistorisk upplevelse, men jag skulle vilja ta ett ordentligt snack med curatorn bakom Biotop. Samt saknade jag en museibutik. 

Läs gärna Therese Bohmans artikel om Biologiska Museet i Expressen Kultur.

 

Om att vara en multipotentiell

Jag har alltid varit något av en hoppjerka snarare än en stannanders. Hittar något som jag glöder för och går all in ett tag innan jag tröttnar och vill göra något annat. Glöder för det ett tag och så tröttnar jag och tappar intresset. Tills nästa grej uppenbara sig. Ja, ni fattar. 

Det här att jag har svårt att hitta min nisch har varit lite av en frustration nu när jag ska försöka komma på vad jag vill göra. Jag har så spridda intressen och erfarenheter att jag har svårt att fokusera på något som jag skulle kunna göra en affärsidé av. I helgen började jag så fundera på om det är möjligt att kanske satsa på att göra flera saker och eventuellt sedan kunna knyta ihop dem på något sätt. Eller inte. 

Idag tipsade min kursledare Kristina om det här TED talket, "Varför vissa av oss inte har en given livsuppgift" med Emilie Wapnick. I början av talket fick jag panikångest. Efter ett tag började gråta. Av lättnad. För det är inte fel på mig. För det finns fler som jag. Istället för att försöka "skärpa mig" och fokusera på en sak så kan jag faktiskt skärpa mig och inse att jag kan utveckla flera saker. Samtidigt. För jag är ju som en potatis. Multipotentiell.